Nu är det tio år sedan den 6 juni blev en röd dag i Sverige, och många kanske börjar hitta sina egna traditioner kring nationaldagsfirandet. I grannlandet Danmark har man däremot ingen särskild nationaldag – man firar istället grundlovsdag den 5 juni, dagen innan vi viftar med vår flagga.
Grundlovsdag, eller grundlagsdagen, firas just den 5 juni eftersom den första danska grundlagen infördes det datumet år 1849. Därefter har man gjort fyra stora ändringar i grundlagen: 1866, 1915, 1920 och 1953. Samtliga just den 5 juni. I grundlagen regleras bland annat tronföljd och parlamentarisk ordning.
Grundlovsdag sammanfaller alltid med Fars dag – men bor du i Sverige kan du andas ut, Fars dag är inte förrän i november här!
I år är det 100 år sedan man införde 1915 års grundlag, med bland annat kvinnlig rösträtt. Det firas med en hejdundrande folkfest i Köpenhamn under festivalen Distortion. Festivalen ordnas alltid första veckan i juni och är i vanliga fall känd för elektronisk musik och högljudda gatufester, men i år har man gått samman med Folketinget för att skapa ett firande för alla åldrar.
På tisdag nästa vecka är det dags för fettisdagen. De flesta i Sverige idag associerar väl den dagen med att äta semlor, inget större hallabaloo alltså, eftersom semlor numera finns från jul till påsk. Men! Däremellan kommer fastan, och dagarna före fastan har man länge passat på att äta extra gott, festa till det och släppa på hämningarna.
I katolska länder firas de inledande dagarna på fastan med karnevaler, parader och buller och bång. Ni har kanske hört talas om Mardi Gras? Det betyder bokstavligen ”fet tisdag”. Men man behöver inte åka till karnevalerna i Köln, Rio de Janeiro eller Louisiana för att få fira lite. Fastlagsfirandet har nämligen en lång förkristen tradition i Skandinavien och avskaffades därför inte helt då vi blev protestanter och slutade fasta. I Sverige har vi våra semlor, och i Danmark tar man traditionen på ännu större allvar. Här kallas högtiden för fastelavn och inträffar sju veckor före påsk, då det står Fastlagssöndagen i svenska almanackor.
Förr kunde fastlagsfesterna gå ganska vilt till – slå katten af tønden (slå katten ur tunnan) är en gammal tradition som grundar sig i en tro på att man kunde slippa pesten om man slog ihjäl en katt. Numera tävlar man, lite fredligare, om att slå på en tunna fylld av godis (utan katt, alltså), och den som först slår botten ur tunnan kröns till fastlagsdrottning. Man pyntar gärna hemmen med fastelavnsris, björkgrenar som knyts ihop och pyntas med utklippta figurer.
Och självklart äter man något gott: fastelavnsbollerna ska dock inte misstas för våra semlor. De görs också av vetedeg, men fylls med vaniljkräm och pyntas med glasyr. Här hittar du ett recept på fastelavnsboller, om du vill variera semmelkosten lite.
Idag är det samernas nationaldag och det vill vi på Alcuin Translations uppmärksamma. Hipp hipp hurra! Vi tycker att det är viktigt att framhäva att svenska faktiskt inte är det enda officiella språk vi talar i Sverige idag – samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Men vad vet du egentligen om samiska? Vi tar och berättar lite här!
Samiska tillhör liksom finska den finsk-ugriska språkfamiljen och talas främst i Sápmi, det vill säga de norra delarna av Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I språklagen (2009:600) står det att de nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Här skulle en kunna tro att samiska är ett enda språk men egentligen handlar det om flera samiska språkvarieteter. I Sverige talas bland annat nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och umesamiska. Samiska härstammar troligen från en tidig finsk-samiska och samiska utvecklades sedan till ett eget språk ungefär 1000 f.Kr. eller tidigare.
Men skriftspråket då? undrar du. Ja, det är inte lika gammalt. Inte längre tillbaka än 1950-talet har det funnits ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk i Sverige och Norge. Den första lulesamiska ordboken hette ”Lulelapsk ordbok” och färdigställdes på 50-talet. Idag finns det sex skriftspråk för sex varieteter: sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska och kildinsamiska. I Sverige används tre av dessa, nämligen sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Kildinsamiskan använder det ryska alfabetet medan de andra fem skriftspråken baseras på det latinska alfabetet.
På grund av tidigare svensk språkpolitik är samiskan inte längre lika utbredd och har inte lika starkt fäste som det en gång hade. Förr i tiden var det helt enkelt inte tillåtet att tala samiska i skolan och samiska barn fick sällan chansen att lära sig sitt språk. Många samer har därmed berövats sitt egentliga modersmål. Inte bara statlig språkpolitik påverkar minoritetsspråkens utveckling – omgivningens syn på minoriteter kan också påverka viljan hos minoriteten att använda det egna språket. Sammantaget innebär det att språket hotas. På FN:s webbplats finns en språkatlas över världens hotade språk. I denna atlas uppges att Sverige har nio hotade språk, varav varianter av samiskan står för fem av dessa.
Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) antogs av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989.
Konventionen vill säkerställa ursprungsfolks rätt att kunna påverka i vilken grad de vill behålla sin kulturella och politiska identitet samt beskydda ursprungsfolk mot icke frivillig assimilering. Samerna är Europas enda ursprungsfolk i konventionens mening. För Sveriges, Norges och Finlands del rör konventionen samerna, och för Danmarks del inuiter. Norge och Danmark har ratificerat konventionen, men inte Finland, Sverige och Ryssland.
Till den här språkliga och politiska bakgrunden känner ni kanske att ni skulle vilja slänga er med några samiska fraser, så här på samernas nationaldag? Såklart! Vi har snott några meningar från samer.se och byggt ihop förslag på (mycket korta) konversationer på lulesamiska nedan.
– Mån lav nälggomin
– Sidák mállegámsajt?
– Iv mån dav jáhke
Svensk översättning:
– Jag är hungrig
– Vill du ha blodpalt?
– Jag tror inte det
Här finns även exempel på hur en kan bygga ihop lite mer spännande konversationer:
– Dån la geldulasj ulmusj. Mån ähtjáv duv. Sidák muv häjmmaj tjuovvot?
– Ij la mujna assto. Adnala dáv rejnav!
Svensk översättning:
– Du är en spännande person. Jag älskar dig. Vill du följa mig hem?
– Jag har inte tid. Håll i den här renen!
Sådär. Ut och mingla på samiska nu.
Sist ut i Alcuins serie om nordiska påsktraditioner är Finland. Glad påsk!
Precis som islänningarna äter finländarna chokladägg under påsken, men de är av en annan karaktär. Sedan 1896 har den finska chokladtillverkaren Fazer producerat de så kallade Mignonäggen som ser ut precis som vanliga ägg eftersom det är riktiga äggskal som fylls med mandel och nougat. Skalen blåses ur och tvättas innan de fylls.
Till en början var det Fazers grundare Karl Fazer som levererade Mignonägg till det ryska hovet. En tradition är att lägga Mignonäggen bland de vanliga kokta äggen i en korg. Äggen kan vara färgade, dekorerade eller målade, men idén är att det inte ska gå att skilja Mignonägg från vanliga ägg. Om man har tur får man ett godisägg! Och det är många som har tur för cirka en och en halv miljon Mignonägg säljs i Finland varje år (och det får en att undra hur många äggskal som krasas i hanteringen!).
Läs mer om hur man firar påsk i Norge, Danmark och Island!
Källa: www.di.se och meritwager.wordpress.com
Island står på tur i del tre av Alcuins serie om nordiska påsktraditioner.
Islands största chokladproducent Nói Siríus tillverkar över 300 000 súkkulaðipáskaegg (chokladpåskägg) till påsk varje år – det betyder att de räcker så att alla islänningar får ett var. Och konkurrenterna bidrar med sitt, så det finns gott om vackra ägg i de isländska affärerna när påsken kommer.
Tillverkningen börjar så fort julsäsongen är över och det går till och med att specialbeställa chokladägg från fabrikerna. Det isländska påskägget får man i allmänhet på påskdagen och det är alltså gjort av choklad. Ägget är fyllt med godis och innehåller ofta även ett litet kort med ett visdomsord eller en spådom.
I ett specialbeställt chokladägg kan man själv välja kort och visdomsord, eller så lägger man i en present, en förlovningsring eller nåt annat. Här är det bara fantasin som sätter gränserna (och storleken förstås!). Äggen är vackert utformade med gjutna mönster i chokladskalet, blomdekorationer och de är ofta prydda med en liten påskkyckling på toppen. Ibland är chokladskalets insida täckt av ett tunt lager lakrits. Exempel på ett visdomsord: ”Det som sjunker i vatten kommer upp igen.”
Läs mer om hur man firar påsk i Norge, Finland och Danmark!
Källa: icelandreview.com, noi.is och www.islandsbloggen.com
Foto: Chuang Ho Leung (CC)
Del två i Alcuins serie om nordiska påsktraditioner handlar om Norge.
På 1920-talet introducerade förlaget Gyldendal i Norge fenomenet ”påskekrim”. Det började med en spektakulär lansering av en deckare skriven av två norrmän under pseudonymen Jonatan Jerv. Bokens titel lanserades som en annons på tidningarnas förstasidor med stora bokstäver och på lördagen före palmsöndagen 1923 kunde sömndruckna norrmän läsa ”Bergenstoget plyndret i natt” (Bergentåget rånat i natt) i sina morgontidningar vid köksbordet.
Det orsakade förstås en läsarstorm. Redaktionerna blev nedringda när oroliga människor som hade släktingar och vänner med på tåget ville veta vad som hänt. Sen dess har bokbranschen i Norge satsat på lansering av deckare före påsk och det har passat norrmännens semestervanor som hand i handske.
Många norrmän tar ledigt hela påskveckan och reser till sina hytter i fjällen en sista gång för vintern. Och då finns det också tid att fördjupa sig i bra kriminallitteratur. Särskilt på kvällarna när man varit på tur hela dagen och särskilt förr i tiden när det inte fanns tv i var mans hytte. Numera är det inte bara bokbranschen som satsar stort inför varje påsk, även tv och radio sänder deckare, till och med nyproducerade deckare specialskrivna för påsken.
Läs mer om hur man firar påsk i Danmark, Finland och Island!
Källa: www.dn.se och no.wikipedia.org
Bild: Malin Beskow
Idag inleder Alcuin en bloggserie där vi berättar om påsktraditioner i andra nordiska länder. Först ut är Danmark!
Det är en gammal dansk påsktradition att skriva gækkebrev. ”Gække” och ”gäcka” (svenska) har samma ursprung och betyder narras eller luras. På 1800-talet blev breven populära bland unga människor som med gækkebreven skickade kärleksförklaringar till varandra. Idag är det kanske främst en barnaktivitet, men även vuxna skickar till varandra och till och med företag använder sig av möjligheten att marknadsföra sig mot kunderna med hjälp av säsongsbetonade inslag, som julkalendrar och gækkebrev.
Själva breven, eller korten om man så vill, kan man så klart köpa färdiga, men ett riktigt gækkebrev är klippt i papper så att ett vackert mönster bildas, ungefär som när man klipper girlanger eller snöflingor. Förr i tiden levde människor på att klippa vackra mönster, skriva gækkebrevverser och sälja dem till andra. En av de mest kända gækkebrevklipparna var H.C. Andersen, Danmarks stora sagoförfattare.
Enligt traditionen ska man skicka gækkebrevet till en vän före påsk, brevet ska innehålla en vers, en snödroppe (som heter vintergæk på danska) och avsändarens namn skrivet med en prick för varje bokstav i namnet. Mottagaren ska sedan gissa vem brevet är ifrån före den första påskdagen. Om man gissar rätt så får man ett påskägg, gissar man fel får man ge ett påskägg till avsändaren.
Det är faktiskt så att traditionen med gækkebrev inte finns någon annanstans än i Danmark. Om du klipper ditt eget kort och skriver en vers så kan du hitta på en vers som ger mottagaren en ledtråd om vem det är som har skickat brevet. Om mottagaren är en duktig diktare kan det tänkas att man får en fyndig vers tillbaka som svar. Men om man tycker det är svårt att dikta kan man använda någon av dessa korta vanliga danska verser:
Mit navn det stå med prikker, pas på de ikke stikker
Påskeharer påskehæk, hvem er det som driver gæk?
En lille hilsen sender jeg med gækkebrevet her til dig hvis navnet mit du gætter ej et påskeæg jeg ønsker mig
Läs mer om hur man firar påsk i Norge, Finland och Island!
Källa: www.gækkebrev.dk, www.francisjordt.dk och sydsvenskan.se
Foto: Malin Beskow